Det finns många människor i en ålder strax över min egen som går omkring och väntar på sin pension. De räknar ner och drömmer om ett liv som de förhoppningsvis får uppleva.
Jo, jag kan också känna en viss tillförsikt över att få äga min tid, gå upp när jag vill, göra det jag ska, när jag själv bestämmer, MEN…
I dag var jag på en inspirationsdag på Mediacenter i Jönköping. Under 1,5 timme blev vi inspirerade av inspiratörer från olika IT-företag. Det handlade om interaktiva tavlor, dokumentkameror och andra IT:prylar. Jag erkänner gärna, jag är en tönt!
När vi sitter där säger jag till min kollega från förskoleklass: (15-20 år yngre än vad jag är) – Å, jag som bara har 7,5 år kvar att jobba! För det är så jag känner det oftast. Så jag känner det större delen av tiden. Det finns så mycket att göra i skolan, så många roliga projekt att pröva och jag vill inte missa den nya tekniken och dess möjligheter. Att det sen är så, att min kropp inte alltid fattar att jag har lust och glädje, är en helt annan sak.

Teknik kan för någon bara vara något som är jobbigt och skrämmande och för andra som jag bara så roligt:)

Detta är lite banala tankar en tisdagskväll. Vet att det finns så många större och skrämmande tankar att tänka en dag som denna men jag väljer att ta det spåret i dag. Jag väljer glädje!