För sjuk och ändå för frisk…

I dag kom det, beslutet från försäkringskassan. 

Jag är för sjuk för att arbeta  med ett så krävande och kvalificerat arbete som läraryrket. Fast jag är för frisk för att få sjukpeng eller sjukersättning. Min handläggare på F-kassan tycker att jag ska säga upp mej och börja jobba heltid i industrin…

Det saknas 40 000 utbildade lärare i Sverige. Men det är inte försäkringskassans problem har de talat om för mej.

Jag klarar att jobba 75% de flesta veckor men det är inte ”Good enough”. Fast jag tycker att 75% är kanon, mycket mer än 50% som jag har jobbat i perioder!

Så har ni ett bra förslag på vad jag ska jobba med på 100% där man inte kommer att titta på min sjukdomshistorik bakåt, tipsa mej gärna😇

Så skönt när någon vis person tycker som jag :)

”Agnes Wold: ”Läs aldrig någonsin en hälsotidning”

ETC  Hälsotipsen duggar tätt, varje vecka kommer nya tips om hur vi bör äta, dricka och träna. Men hur ska vi veta vilka tips vi ska ta på allvar?

Enligt professor Agnes Wold är det i praktiken omöjligt för allmänheten att veta vilka hälsoråd som är korrekta. Därför är det bäst att försöka sluta lyssna på för mycket råd, anser hon.

– Läs aldrig någonsin en hälsotidning. Väldigt många av de hälsotips vi läser är myter, eller i alla fall högst obevisade påståenden. Men tyvärr går det inte att sitta och granska de här sakerna själv. För att göra det krävs en biologisk grundutbildning och gärna lite forskningsutbildning, säger Agnes Wold, bakteriologiprofessor vid Göteborgs universitet.

Hon tycker det bästa vore om folk slutade bekymra sig över sin hälsa eftersom hon anser att det inte finns så mycket man kan göra för att påverka den.

– Genom de här tidningarna har folk fått för sig att det har en enorm betydelse för hälsa och livslängd om man äter si eller så. Men det finns inga belägg för det, säger hon.

För att bevisa att något är nyttigt måste man göra experiment där en grupp människor får följa ett råd och en annan grupp inte, och se om de som följer lever längre.

Utgå från dig själv

Författaren och journalisten Julia Skott har skrivit boken ”Kroppspanik” där hon tar ett helhetsgrepp om hur samhället ser på kroppen. Hon menar att vi bör börja utgå utifrån vår egen kropp och oss själva istället för att läsa och ta till oss av alla råd.

– Om man är missnöjd med saker man äter eller hur man mår kan man kolla upp det. Men om du inte har problem med blodtrycket och inte har anlag för det, då kanske du inte måste skära ner på salt eller så pratar du med en läkare, säger hon.

Ofta när det pratas om hälsa är det tätt sammankopplat med vikt. Hälsotipsen handlar ofta om hur vi ska äta eller röra oss för att må bättre och tappa några kilon. Julia Skott tror att vikt och hälsa är så starkt sammankopplade eftersom människor har en idé om att de kan se på en annan människa hur hälsosam eller frisk den personen är.7E1ECFAA-2EA2-45B3-A821-F9BD7C1708B5

– Vi hakar upp oss på att man måste vara smal för att vara hälsosam. Sedan har vi ett samhälle som säger att vi inte duger, det är en strukturell grej. Om du får höra hela tiden att du är dålig så kommer du vilja förändra dig, säger hon.

Tobaksvarning är rimligt

Det finns saker som är farliga och vi bör akta oss för. Rökning, för mycket alkohol, missbruk av droger och att väga för mycket. Lite motion är också bra. Man ska inte heller äta hormoner i klimakteriet, det är bevisat farligt, säger Agnes Wold. Men i övrigt finns det inte tillräckligt med belägg för att till exempel grönsaker ökar livslängden, att fettsnål kost är bra och gluten dåligt.

– Det finns inga ordentliga belägg för att viss mat skulle vara bättre än annan. Det är en bättre strategi att leva som man vill och bryr sig om andra saker än sin kropp. Om det blir några problem så uppsöker man sjukvården, säger Agnes Wold.

Hon konstaterar att de flesta i Sverige kommer att leva riktigt länge. Och de riktigt svåra och farliga sjukdomar som kan drabba folk före ålderdomen, dem förebygger man inte med att äta rawfoodbollar eller dricka spenatsmoothies.”

Nä, jag har inte slutat tänka eller fundera!

Ja, jag vet det var längesedan sist men ibland får man inte till det. Livet pågår och man rusar på. Visst jag har haft ett ”jättelångt” sommarlov om jag frågar andra och ett lite för kort om ni frågar mej. Det blev bara 5 och en halv vecka till slut. Långt ifrån de tre månader alla brukar säga till mej att jag har. Jag vet att det finns de som har en vecka eller två, tex mina släktingar i USA och som bortskämd svensk skulle jag aldrig fixa att jobba så mycket och vara ledig så lite.

Jag har haft en fantastisk sommar där båda mina söner med respektive/familj var och hälsade oss i Spanien. Vilken förmån att få dela dagar och veckor med det bästa man har. Min man fyllde 60 i februari och sedan dess har vi mer eller mindre firat hans 60-års dag varje helg. Helt hysteriskt och ändå mest av allt så mycket kärlek.

Det jag önskar är att jag skulle ha lite mer energi, energi att förverkliga lite av all det som ploppar upp i min hjärna. Jag har så många idéer som skulle vara kul att testa, så många människor jag skulle vilja fika med eller bara dra igång en målakurs eller… Ja, ni fattar: Leva medans livet pågår! Så många människor jag känner har det tufft och då känns det som om man har ett större ansvar att ta hand om sitt eget liv. För mej skulle det vara så intressant att läsa om alla er andras tankar och funderingar över livet som blev era.

När kraften och energin inte räcker, inte räcker till att vara duktig, eller besöka dem som behöver det eller fika med sina vänner så känns det surt. Många människor som hamnar i en kris säger att nu ser man vilka som är ens vänner, fast jag tror inte det är så enkelt. Min energi räcker vissa dagar bara till att jobba och sen räcker det. Jag orkar inte vara en trevlig granne, en empatisk medmänniska eller en god kristen. Jag försöker men… Jag vill men… Jag borde men…

Att leva med en kronisk diagnos som inte syns men som känns och som dränerar en på kraft är mer är tråkigt. Att dessutom inte vilja lyssna till kroppen och acceptera villkoren som kroppen ställer gör att man kör huvudet i vägen gång efter gång.

Men nu har jag bestämt mej att jag ska försöka, försöka ta mej själv på allvar, lyssna till min kropp och spara på krafterna. Jag hoppas att alla ni som möter mej förstår att jag är eran vän även de dagar jag inte orka hålla ihop. Man är vänner i alla lägen även när man inte orka ställa upp. OCH… jag fortsätter att tänka och fundera när kraften och orken finns ❤

21105479_1835057343185963_2005928848133614049_n.