Händer det att du låter saker och ting skymma sikten för dej? Ja, jag menar saker någon sagt eller gjort får ta så stor plats i ditt liv att du missar andra större och bättre ting.

Vi har en förmåga att fastna i oförrätter och annat som drabbar oss. Det tornar upp sig som stora hinder som tar bort lusten och glädjen till allt annat.
Ibland finns det inte någon vilja att se förbi det som hänt. Ibland vill vi ha revenge, en annan gång låter vi reptilhjärnan bestämma och vi skriker efter hämnd.
Det finns också gånger då vi önskar att komma vidare, att slippa låta det som hänt uppta våra tankar och vår tid, men vi lyckas inte. Vi sitter fast.
Det är då vi måste kämpa för att inte fastna i bitterhet, fastna i självömkan. Det finns en framgångsrik väg i förlåtelsen. 