Näst sista dagen på Gotland och vi har en kall och blåsig dag. Vad passar bättre än att åka upp till Lummelundagrottan där temperaturen alltid är ca +8 grader, året runt. De yttre delarna av Lummelundagrottan har varit känd i århundraden, då människorna förvarade sina färskvaror där inne. Det var innan kyl och frys tog sin boning ibland oss. Där är temperaturen är mellan 5 och 12 plusgrader.
Det var här tre 14-åriga pojkar, 1948 börjat göra expeditioner för att undersöka grottsystemet. De höll på i flera år innan de berättade för någon om vilka upptäckter de gjort. Bara tanken på vad som kunde ha hänt ger mig ont i magen.
1955 bjöd pojkarna in Leander Tell – svensk speleologis(speleologi: läran om grottor) fader och grundare av Sveriges Speleologförbund. När han skulle ta sig in i grottan kunde han inte passera den smala ”pojkarnas gång” som bara var 22 cm i omfång pga sin kratfiga mage. Han fick åka hem till Stockholm och återkom när han bantat ner sig 🙂 När upptäckten offentliggjordes fortsatte utforskandet av andra grottforskare.
Min rädsla för grottor har jag skrivit om här. Man ska jobba på sina rädslor så därför gick jag med på en guidad visning. Vi hade en ung kvinna som var fantastisk. Hon berättade om hur grottan blev återupptäck och vad som hänt sedan dess. Att lyssna till henne hjälpte mej att tänka på något annat än att ”Andas in, andas ut, Andas in, andas ut. Det blir bättre till slut. Så andas in, andas ut. Andas in, andas ut. Andas in, andas ut. Det blir bättre till slut. Så bara andas”
Berggrunden på Gotland består av kalksten. Ursprunget är ett korallrev långt nere vid ekvatorn som under 400 miljoner sakta rört sig uppåt till sin nuvarande plats mitt i Östersjön. Jag tror aldrig jag sett så många fossiler som lämnat spår eller som finns kvar i sin ursprungliga form tidigare.
Hur kan man känna så mycket glädje och eufori över att gå runt i en stad? Här är så vackert. Underbara gamla hus, smala gränder, vårgrönska, trevliga människor och blå himmel. Jag är så tacksam att få uppleva allt detta.
Ja , till alla er som undrar, vi har sett fler ruiner i dag. Men först vandrade vi runt innanför muren där vi bor och upptäckte fler ruiner efter gamla kyrkor. Det var St Clemens, St Drotten, St Lars, S:ta Karin och St Hans. Alla är olika men trollbindande i sin mystik och skönhet. Vi hann även med att shoppa lite så det är inte bara kultur och historia som min väninnas dotter tror. Hon påstår att ”hennes mamma har ökat sitt kulturella och historiekonto med 5 000% bara under de två första dagarna. Det är fel! Vi två har varit i Prag tidigare och då gick vi all in på bla Gustav Klimt 🙂
Vid lunchtid satte vi oss i bilen för att åka söderut på Ön. Vid Fröjel tog vi av in på en lite kustväg ner mot Djupvik ut med havet. Lilla och Stora Karlsö tonade upp sig inför oss och det var så vackert. Vidare åkte vi ner till Vamlingsbo prästgård på Sudret. Tyvärr hade jag läst fel på informationen så caféet och konstmuseet var inte öppet idag men vad gör det när det finns annat att titta på.
Resan gick vidare längst ner till Majstre cafeet för en välbehövlig lunch. Vi besökte även den vandaliserade Hobugsgubben på Hoburgsklippan som fått en stor röd näsa och stora röda ringar till ögon. Tycker nog att han oavsett om han var målad eller ej är lite överskattad men naturen där nere i söder är definitivt inte överskattad.
Vägen tillbaka gick efter havet på en liten väg mellan en ås och havet och massor av får. Väl ute på 142:an stannade vi till vid ”Grå Gåsen” där ”Så mycket bättre” spelas in. Vidare gick resan över Hemse och tillbaka till Visby. Klockan var bara 18.00 när vi anlände till Knägränd 3 så vi tog en runda från Österport till Söderport och hela vägen bort till St Clemens och hem igen. Vi var nu nöjda och belåtna över att vi kunnat checka av de flesta ruinerna. Nu kan vi fortsätta på listan över saker att se och uppleva på Gotland med en och en halv dag kvar av vår resa.
Efter ytterligare en dag med ruiner, historia, konst och natur är jag helt slut. Att det kan ta så på krafterna att upptäcka nya saker, se ny miljöer och känna lycka för allt det vackra man ser, är lite konstigt. Vi slö-startade dagen med frukost ute i solen, där vi planerade dagens utflykt. Bilen var färdigpackad vid elva och vi begav oss på väg 143 mot Roma kloster. Det är en tripp på ca 2 mil.
När vi kom fram till Roma kungsgård började vi med att titta oss runt bland alla konstutställningar. Det var glaskonst, fotokonst och litografier mm. Därefter besökte vi klosterruinen. Till Roma kom de första munkarna år 1164. Abboten Petrus blir utsänd från sitt moderskloster i Nydala tillsammans men minst 12 munkar. Detta skedde 440 år innan Kristian tyrann mördade Abboten Arvid och munkarna vid Nydala. Lite intressant att vi besökte Nydala kloster ruin för bara två dagar sedan hemma i Småland.
Vad är det som gör att man fascineras av dessa gamla Ruiner/stenar/murar från en tid som är så olik vår? Är det byggnadskonsten som är så fantastisk när man begrundar att de inte hade tillgång till vår teknik och våra maskiner, eller är det människorna som levde där? Det beror säker på vem man är, men jag är nyfiken på livet som levdes där och finner byggnaderna (det som är kvar av dem) vackra.
Kommer någon människa åka och titta på våra kyrkor och skolor eller vad som finns kvar av dem om 8-900 år?
När vi gick runt på området kom en man som var anställd av kommunen för att sköta visa delar fram till oss och berättade om platsen. Bland annat hur de återställde trädgården och varför alle’n från Roma kyrka till Roma kungsgård var dubbel. Anledning till den dubbla alle’n var att arbetarna fick gå i den yttra smalare delen på varje sida av vägen för där i mitten skulle herrskapen och fint folk gå.
Vi fortsatte vår färd mot Grogarnsberget som är en 30 meter hög bergsklint och ett naturreservat. Men på vägen dit stannade vi och plockade ramslök på ett ställe som mannen på Roma kungsgård visat oss. Den finns nu hackad och infryst för senare användning.
Grogarnsbergets utsikt var fantastisk. Det är synd att man inte kan återge havets färger rätt med sim mobilkamera.
Från Grogarnsberget åkte vi söder ut till Sysne fiskbutik för att handla lite lunch av en trevlig göteborgare. Det var nästan dagens höjdpunkt att sitta vid sjöboden, äte rökt makrill, surdegsbaugett, romsås och potatissallad.
Från Sysne åkte vi vidare till Ljugarn och Folhammar för att titta på Raukar. Där träffade vi konstnären Johnny Persson som satt och målade på stranden. I augusti har han utställning i Ljugarn.
På vägen hem stannade vi till i Etelhem och tittade in hos en keramiker i verkstaden men även i deras butik. Inte heller i dag blev det någon shopping. Väl tillbaka till Visby gick vi och åt på Crêperie & logi som ligger i Strykjärnshuset3 minuter från vårt boende. Kan väl rekommenderas om du ska till Visby.
Vilken dag vi har haft. En heldag med Visby ringmur, strålande sol och vänliga människor. Vi började nere vid turistbyrån, fortsatte till Almedalen och gick därefter utmed den långa muren igenom Botaniska trädgården och slutade många, många timmar och foton senare vid Österport.
Muren byggdes i mitten av1200-talet. Då var Visby en livlig handelsstad och en viktig del av Hansan i norra Europa. Den är ungefär 3,4 kilometer lång och består av kalksten. Det finns 27 bevarade torn och flera portar, tex Österport som ligger ca 3 min från @läromedelsförfattarnas hus där vi bor. Muren byggdes för att skydda sina invånare och dess tillgångar.
Innanför muren ligger Visbys stadskärna, full av kullerstensgator, gamla byggnader och vackra trädgårdar. Här kommer lite bilder från dagen.
På vandringen runt Visby passerade vi trevliga butiker som vi inte kunde handla i vilket glade min man 😉 I morgon är en annan dag.
Vi har alltså sett Kruttornet, St Olof, Snäckgårdsporten, sankt Görans porten där de spetälska hade sin kyrka utanför muren, Nordporten, St Nikolai, Helge And mm mm. En bra dag alltså 🙂
Efter ett hektiskt första halvår som pensionär är det dags att ta tag i bloggen igen.
Vi bestämde oss i slutet av 2024 att vi skulle sälja vårt hus under 2025, vilket vi också har gjort. Från det att vi kontaktade mäklaren iv 6 var huset sålt en och en halv vecka senare. Våren har används till att sortera, minnas, packa och ”kill your darlings”. Det har varit en omtumlande tid.
Förra hösten ansökte jag om att få hyra Läromedelsförfattarnas hus i Visby under våren 25. Det var en dröm för mej att få komma till Gotland eftersom jag aldrig tidigare besökt ön. Då hade jag inte en aning om att den veckan skulle inträffa näst sista veckan innan vi flyttar från vårt hus som vi bott i under 30 år. Men nu är vi här på ön, det ska bli skönt med en vecka av turistande och kultur.
Vår resa började i Hillerstorp och redan utanför Värnamo svängde vi av vid Nydala klosterkyrka där jag heller aldrig har varit. Jag fick möjlighet att ta några kort och berätta för mina medresenärer om Abotten Arvid som dränktes av Kristian II på vägen hem till Danmark efter Stockholms blodbad.
” På väg tillbaka till Danmark efter Stockholms blodbad tar unionskungen Kristian II (Kristian Tyrann) vägen förbi Nydala. De blir väl mottagna av munkarna och kungen begär att få klostrets bästa vin till kvällssmaten. Morgonen därpå lycka, just som man håller morgonmässan i kast kyrkan blir Abotten och flera munkar fängslande. ta sig ur sina rep och försöka ta sig upp ur vaken men överfalls av soldaterna som med sina svärd trycker honom tillbaka i vaken och därefter håller honom under vattnet med lansar tills han drunknar.” Nydala klosterträdgård
Berättelserna om vad som hände i Nydala skrevs ner av Nydalamunkarna själva i en kort anteckning i klostrets kopiebok ” År 1521 ledde vår vördade fader abbot Arvid martyrdöden och dränktes tillsammans med sina konventsbröder av den shugliga tyrannen biskopen av Kristian, som även ett stort antal tyranner i halsen . Jönköpings länsmuseum
Den danske ämbetsmanen Arild Huitfeldt beskrev händelserna i sin Danmarckis rigis kronicke (1595-1603): Därefter kom han till Nydala kloster. Där betalade han så i härberget, att han lät sänka abbotten och några av hans bröder uti ett runt vatten för att de uti förleden fejd med några av allmogen hade varit honom emot, och för att de nu skulle bortfört en hop av deras gods och mat, när de förnam hans ankomst, i skogarna, så att där inte var så mycket mat för handen som fordra.Abboten, en stark ung man, slet sig lös uti vattnet, men måtte åter däri. En av munkarna, då han såg, att de andra fem av hans bröder blev bundna, löpte han på kansliet. Där lät mäster Jesper Brockmand, sekreterare, kasta en kappa om honom och fick honom en haft på, och lät honom sitta ibland de andra skrivarna, och då man letade efter honom blev det svarat, han var där inte, varmed han blev befriad.
Vi fortsatte vår resa mot Oskarshamn men kom inte längre än till Sävsjö innan jag fick bilen att svänga av igen. Under åren 1983-1985 bodde och arbetade jag i Vetlanda vilket gjorde att jag ofta passerade slottsruinen i Sävsjö på vägen hem till Halmstad eller på vägen tillbaka till Vetlanda, dock utan att besöka den. Eksjöhovgårds slottsruin utgör ruinerna efter Eksjöhovgårds slott vid Eksjöhovgårdssjön utmed väg 127.
Sävsjö
Eksjöhovgård omnämns i skriftliga källor för första gången år 1287. Enligt traditionen ska det ha varit Sten Stures jaktslott. Från år 1420 till år 1616 tillhörde gården Stureätten (av grenen Natt och Dag). Slottet har genom århundraden skiftat ägare vid ett flertal tillfällen och ombyggnationer har skett. Byggnaden fick förfalla fram till 1920-talet då en omfattande restaurering gjordes, varefter två ytterligare restauringar har genomförts. Passa på att göra ett besök i Eksjöhovgårds slottsruin och upplev historiens vingslag. Slottsruinen nås med hjälp av en gångbro. https://savsjo.se/
Efter en tre timmar lång båtresa var vi äntligen framme i Visby. Vårt lilla hus från 1700-talet låg innanför Österport på Knägränd 3. Nu ser vi fram emot några dagar med fler ruiner .
En ovanligt vanlig kvinnas tankar och funderingar runt livet 